Är sjukt förbannad. träningen gick skit! Kämpar men way! När vi ska ha trav arbete varför får jag då en ponny som ridit pass hela livet???!

Alla får ponnysar som går efter o gör som du säger som en hund! Sen står jag där o tränsar min här o tänker bara jaha man kan ju försöka lixom jag vill lixom inte lägga mig ner o börja grina o klaga över att jag vill ha en anna ponny. Får lixom ta de som en utmaning. Sitter man på en häst som inte kan då ska jag inte tvinga men försöker endå. Efter en stund när man har en tränare jämte sig med spö o skrikande röst Som säger att jag ska fortsätta. Men hur lätt är det att få en brunstig häst som bara ridit pass hela livet att trava på westernsätt. Ja de undrar ja oxå. men om ni inte såg de så försökte jag. Har sjukt stora krav på mig själv men man måste ha krav på sig själv för att komma någon vart eller?! de anser alla fall jag. Jag saktar av. skrittar två steg andas o går in i ¨matschen¨ igen. Jag fösöker hallå! Känner hur mina ben darrar av att de gör ont vägrar att ta spö först den duktigaste ryttaren ska inte behöva hjälper! & jag ger mig inte! Till slut tar jag spöt. Sen blir det pass takt & har fortfarande tränaren brevid mig som ropar i mitt öra. Alla saktar av för att ta lite paus. Vi bara skrittar... Känner hur besviken jag är. alla ska rida snett igenom men om ni inte har märkt det rider jag över för att min häst inte ska bli tjurig eftersom hon inte gillar små utrymmen. 

 

 

De blir lite konstigt för jag rider ju i fel varv när vi inte är på ett led o jag inte hinner komma dit så snabbt som de gör. Plötsligt är de jämte mig o en unge ropar : Hon rider fel väg säg åt henne jag gör rätt för jag kan rida!

Ja baa hallå. Jag blir förbannad! ja min häst skulle kunnat sparka din om jag inte red över! Och de värsta är att såhär är hela hästvärden! vart är vi på väg igentligen??!

Jag kände bara ikväll skiter jag i allt. Men ändå finns känslan kvar av att bara galoppera iväg o försvinna där ifrån så fort som möjligt.

 

Det är aldrig hästens fel den gör så gott den kan. Om ändå hästar kunde prata berätta vad jag kunde gjort bättre. Fått höra att jag alltid är i stallet men de ger färdighet. Jag drömmer! i drömarna kan allt hända 

Jag gråter o skrattar på samma gång jag skriver dehär ser väll helt sjukt ut. Men det finns olika personer, t.e.x den personen som sa att jag red fel hon är antingen glad över vad hon sa eller så ångrar hon det. Värden är liten men på något sätt så stor jag har så mycke kvar att ge & vil så gärna bevisa det! säkert suttit i en timme o skrivit nu men så mycke känslor som ska fram men på rätt sätt. Men förut har det varit helt anorlunda förut även jag som person förut smälte jag in, Kanske DU  har sett mig, jag vet inte nu sticker jag ut mer. jag är stolt & står upp för mig själv på ett annat sätt. Jag har satt upp en mur bakom mig nu är nu men iblan händer de att en sten lossnar & jag tittar tillbaks ändå man kommer inte gå vidare helt men man kan ju försöka allt är värt ett försök. Och inget blir pinsammare än vad du gör det till. 

 

Värden är en bergochdalbana ibland är det uppförs backe o ibland nerförs backe. Jag är en drömmare & vill inte vakna, jag har såå mycke kvar att ge men så länge du inte ger mig en chans kan jag inget göra I am sorry for it.

 

 

/Malou