Dehär inlägget behöver inte bli sådär sjuukt långt. Nått sånt där inlägg man gråter när man skriver. Nej jag är stark och nöjd. Allt handlar om känslor som hänger ihop med uppmärksamhet och ännu mer känslor. De börjar med ett perfekt förhållande. Perfekt kärlek. Perfekta känslor och perfekta vänner. Där börjar de.

Sen börjas de. Efter ett litet missförstånd. Bråkar man de tar slut i en dag. Sedan förlåter man honom och förlåter varandra. Försöker glömma allt. De fortsätter som ett perfekt förhållande. Men sen börjar dehär bli en lek.

En lek för honom inte för mig. I ena hörnet tisslas och tasslas de om oss. De är de man pratar om. 

skiter i de jag är glad och har vänner , lever livet och har kul. De är de som räknas right?

men så blir de ju som de blir. Wilma och Han med stort H bästis. De tog slut för dom. Aha. W trodde inte de skulle hålla mer för oss då. Vi skulle aldrig träffas och vara de ''gänget'' Längre. Men de hjälper ju knappats. Säger man till mig att något inte går är de de jag börjar sattsa på och lägger ner tid på. Hmm hur går dehär ihop. Har mina två närmaste bästisar emot mig. Plus många andra som jag inte lägger ut här på bloggen. 

 

 

Tänker för mig själv. Tar en runda och är ute och springer. Inser att dehär e vansinne/ löjligt. Ska ( dåvarande) ''VI'' behöva påverkas av de? nepp bestämmer mig tillslut att de här inte går. Men låter slumpen bestämma. Någon vecka före jag tar den här spring rundan Har HAN blivit helt annorlunda. Mer omogen på något sätt. Lixom  från någon som e snäll, rolig bryr sig till någon okänd som inte bryr sig ett skit och inte ens pratar med mig. Istället pratar med mina Tjejkompisar. Mig då, neej mig har han helt glömt bort. Jag finns inte i hans värld. Från världens snällaste kille som skickar minst 8 hjärtan på sms till en som inte bryr sig och skickar max 2 hjärtan på sms. På en natt? för mig är de omöjligt att fatta. Alla fall så kommer man ut ur kapprummet och vi kör en grejj på skolan. HAN står omringad av typ alla tjejer. Inte mig. Alla tjejer ler, japp för helt plötsligt har han blivit den som alla gillar den killen som alla tjejer kollar på. Säger inte vilka de är men jag vet en hel del som tjej ;)

Går raka vägen där ifrån. Seriöst. Känslan e inte rolig. I den stunden fattar man inte att de va den killen som höll armen runt mig när man kolla på film, eller den killen som sa jag älskar dig minst två gånger om dagen. Eller den killen som amn skratta tills man fick ont i magen, eller den där underbara killen som brydde sig, han som var annorlunda. Han som var min och älskade mig. Man kan inte fatta att de var vi som stog där i varandras armar. Nej den tiden är över. Svårt att fatta att han förändrades så snabbt. Till en sån som tänker på sig själv och inte bryr sig. Aha. Vänner? neej tydligen inte. 

 

 

Sen innan den där dagen var man ju på disco. Wihoo! kul! Hans bästis W ex asså va där. Sa en grejj till mig. Som va. Han kanske ska göra slut. Vad jag svarade? ja vad svarar man på en sån fråga egentligen?

Jag sa: De får han väll göra då.

Några veckor innan hade han erkännt att han hade varit kär i en annan tjej. ( otrogen asså ) Inte då utan nu. Nu i slutet. Jaha då sa han att de har är jag inte nu, men jag va de. Japp då bröjar man fundera när hans ena kompis kom och berätta för mig idag att han fortfarande gillar den här tjejen. Tack! tack för att du sa de till mig annars hade jag stått här med en halv löst gåta. Han hade ljugit för mig igen när han sa att han inte gillade henne längre. Sen ljög han igen och hittade på en låtsas anledning till varför han gjorde slut. Hopp. Jag kan med handen på hjärtat säga att de va inte bara han som gjorde fel. Jag gjorde fel oxå. Men den dagen han hade ändrats va den dagen jag slutade älska honom. Frågan då, Varför gjorde du inte slut med honom?!?! 

Eftersom alla sa att de inte skulle hålla. När jag sattsar på något. Gör jag de. Plus att jag så gärna ville att de skulle bli som förut att jag lurade mig själv... Misstag jag vet. Det jobbigaste med dehär är inte att vi är slut. det jobbigaste är att efter dehär har jag förlorat en vän och många roliga minnen. De sorgligaste med allt sammans är att den vännen jag förlorade var en av dom bästa. Det jag tycker är konstigt att fatta är att ja inte är kär i honom längre. Och att människor kan ändras över en natt till en helt ny person.

Men Nu sattsar jag frammåt! Fram över alla hinder!

Nu är du luft för mig. Du fick en tår. Men de var bara 1....

 

 

 

 

/Puss och kram från en drömmande jag